Den 2–3 oktober samlades landsbygdsaktörer från olika delar av Svenskfinland i Raseborg för den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen. SILMU-byar var förstås på plats. Den här gången åkte jag inte bara västerut för att lyssna, lära och träffa andra landsbygdsaktörer. Jag hade också ett särskilt uppdrag med mig hem: budkavlen för nästa Landsbygdsriksdag 2028.

Årets Landsbygdsriksdag ordnades i Raseborg med kultur och identitet som tema. Under två dagar stod bland annat smart anpassning, kulturens betydelse på landsbygden, samverkan mellan byar och kommun, beredskap, integration och möten mellan generationer på programmet.

Landsbygdsriksdagen hölls i anrika Sigurd Snåresalen i Ekenäsgården i Ekenäs. Huset byggdes redan 1879–1880 som folkskola, och salen har ända från början varit en plats där människor samlats. I dag fungerar den bland annat som konsert- och festsal. En passande inramning för en landsbygdsriksdag fylld av möten, samtal och gemenskap! Bekanta dig med verksamheten i huset här Sigurd Snåresalen – Raseborg

Mitt deltagande i Landsbygdsriksdagen var också en del av arbetet inom projektet Smarta byar i Svenskfinland, som genomförs även i Östnyland. Under dagarna i Raseborg spanade jag därför lite extra efter goda idéer, inspirerande exempel och arbetssätt som vi kan ta med oss hem och föra vidare till byarna i Östnyland. Vad gör man på andra håll och vad kan vi lära oss av varandra?

Smarta byar handlar om att hitta kreativa och hållbara lösningar på lokala utmaningar och skapa nya möjligheter tillsammans. Landsbygdsriksdagen erbjöd därför ett utmärkt tillfälle att samla inspiration och erfarenheter från andra landsbygdsområden.

En landsbygdsriksdag med lång historia

Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen har långa traditioner. Den första ordnades i Vörå 1990, i en tid då avfolkning och nedläggning av service skapade oro på landsbygden. Sedan dess har Landsbygdsriksdagen utvecklats till ett återkommande forum för erfarenhetsutbyte, aktuella landsbygdsfrågor, framtidstro och gemenskap.

Läs mer om Landsbygdsriksdagen  https://bya.fi/sv/landsbygdsriksdagen/

 

Tankar, diskussioner och möten

Landsbygdsriksdagen inleddes 2.10. av riksdagsledamot Johan Kvarnström, som betonade att samarbete är ett måste och att personliga kontakter är värdefulla. Även Raseborgs stadsstyrelseordförande Thomas Blomqvist lyfte i sin välkomsthälsning fram nätverkens betydelse som en styrka på landsbygden.

Fredagens program innehöll bland annat ett inledningsanförande om smart anpassning av Josefina Syssner, professor vid Linköpings universitet, ett anförande om kulturens roll på landsbygden av Dorothee Schulte-Basta, paneldiskussion, projekttorg och temasessioner.

Sophia Jansson, författare och styrelseordförande för Moomin Characters, närmade sig temat kultur och identitet utifrån sin egen bakgrund och självbiografi. Dorothee Schulte-Basta, forskare vid Åbo Akademi, lyfte i sin tur fram kultur som social infrastruktur på landsbygden.

En fråga som fastnade hos mig var: Vad gör en plats levande? Dorothee Schulte-Basta lyfte fram synlighet, stolthet och engagemang, men också vår kulturella handlingsförmåga. En tanke värd att ta med sig också hem till byarna i Östnyland.

Ta del av hela Landsbygdsriksdagens program och föreläsarnas presentationer här https://bya.fi/sv/landsbygdsriksdagen/

 

Efter en innehållsrik dag samlades vi för middag på Restaurang Fyren, vackert belägen vid havet i Ekenäs. Middagen gav tid för fortsatta samtal, nya bekantskaper och erfarenhetsutbyte i en avslappnad miljö.

Det blev också en möjlighet att uppleva Ekenäs by night. Själv övernattade jag tillsammans med många andra deltagare på Motel Marine, på promenadavstånd från både evenemangsplatsen och kvällens middag.

 

 

Landsbygdsutveckling i praktiken

Lördagsmorgonen 3.10. ägnades åt workshoppar tillsammans med lokala aktörer. För mig var det också ett bra tillfälle att, med Smarta byar-glasögonen på, lyssna efter idéer och arbetssätt som kunde vara intressanta för våra byar i Östnyland.

Jag deltog i workshoppen Bordsövning i kriskommunikation. Under övningen fick vi i uppgift att tillsammans planera och diskutera kommunikationen mellan kommun och by under ett oväder på en ö, där elavbrott hade uppstått och situationen skapade oro bland invånarna.

Övningen väckte många tankar. Vem informerar om vad? Hur når informationen fram om de vanliga kommunikationskanalerna inte fungerar? Och vilken roll kan byn och lokala aktörer ha utan att ta över myndigheternas ansvar? Det är frågor som är högst relevanta också när vi arbetar med byarnas beredskap i Östnyland.

Själva Landsbygdsriksdagen avslutades efter workshopparna. För mig var en av avslutningens höjdpunkter överlämningen av Landsbygdsriksdagens budkavle. Därmed gick stafettpinnen vidare till oss på SILMU, som får äran att arrangera nästa finlandssvenska Landsbygdsriksdag hösten 2028. Vi tänker göra vårt bästa för att skapa en Landsbygdsriksdag med östnyländsk prägel, inspirerande möten och mycket gemenskap.

Men innan det var dags att åka hela vägen hem väntade ännu en utflykt i Raseborg.

 

Landsbygdsriksdagens utflykt

Under utflykten fick vi bekanta oss med lokala aktörer och konkreta exempel på hur föreningsverksamhet, företagande, gemenskap och lokalt engagemang bidrar till en levande landsbygd.

 

Mopoklubben Racerborg

Mopoklubben i Tenala är ett härligt konkret exempel på vad lokal föreningsverksamhet kan betyda. Klubben beskriver själv hur verksamheten inte bara handlar om gamla mopeder, utan minst lika mycket om social gemenskap. Klubbens lokaler fyller en viktig social funktion i glesbygden.

Och den som föreställer sig en mopedklubb fylld av tonåringar får tänka om. Här utgörs klubbens kärna av en något mer erfaren generation mopedentusiaster. Klubben har förstås också ungdomsverksamhet och dessutom en damsektion. Länk https://www.mopoklubbenracerborg.fi/sv/start/

 

Pojo kyrkoby

Byaföreningen beskriver Pojo kyrkoby som en ort med cirka 1 700 invånare, flera tiotal föreningar och många företag som tillsammans bidrar till en livskraftig by.

Vi besökte bland annat byns skatepark och Gumnäs, där byaföreningen underhåller naturstigar, grillplats, festplats, simstrand och frisbeegolfbana. Länk till hemsidan https://www.pohjapojo.fi/

 

Lunch på Restaurang Åminnegård

På Nordcenter kombineras bland annat golf, restaurangverksamhet, inkvartering och historisk herrgårdsmiljö. Det är ett fint exempel på landsbygden som plats för både företagande och upplevelser. Länk https://nordcenter.fi/

 

Smaker från Slow Food Festivalen i Billnäs

Vad vore en landsbygdsresa utan lokal mat?

För min del avslutades Landsbygdsriksdagen bland dofter, smaker och människor på Slow Food Festivalen i Billnäs. Länk https://slowfoodvastnyland.org/slow-food-festival/

 

Med mig hem fick jag därför inte bara fina minnen, nya kontakter och goda idéer från själva Landsbygdsriksdagen. I bagaget fanns också Billnäs Chocolate Factorys choklad och Fiskars Coffee Roasterys mörkrostade kaffe.

6.10.2026

Li-Marie Santala, byarådgivare och projektkoordinator, SILMU-byar

 

 

Om Smarta Byar i Svenskfinland -projektet

Projektet pågår till slutet av 2027 och delfinansieras av Europeiska jordbruksfonden. Stödet har beviljats av Livskraftscentralerna i Österbotten och Nyland.

Projektet leds av Svenskfinlands Byar och genomförs i samarbete med de regionala byaorganisationerna: Aktion Österbotten, Nylands Byar rf och SILMU-byar (SILMU rf).